Jag sitter på ett flygplan till Dubai och reflekterar kring några insikter som skakat om min värld nu på senaste:
Jag har alltid sett mig själv som en modern, relevant och välinformerad ledare och person, där mitt ledarskap och mitt beteende baserats på moderna människors behov likväl mina tidigare erfarenheter. Men under de senaste dagarna har jag, till min fasa, insett att det möjligtvis inte alls är den typen av ledarskap som efterfrågas idag. Kanske är det så att jag är fullständigt irrelevant och inaktuell?
– Häromdagen lyssnade jag på Niklas Lidberg Von Schantz som berättade att hans 11-åriga dotter hade frågat honom varför både SMS och mail finns? Detta, oavsett om det bör avskrivas som en 11-årings banala funderingar, eller om det bör tolkas som att “Mobile first” är gamla nyheter, skakade om min värld ordentligt. Jag hade nämligen, fram till dess, aldrig ens tänkt tanken att det inte skulle finnas utrymme för bägge kommunikationssätten.
– För en vecka sedan träffade jag Kalle på Relatable och kommer till insikt om hur stor marknaden och efterfrågan för influenser marketing faktiskt är – en typ av marknadsföring som inte existerade för ett par år sedan.
– Ideal of Sweden säljer mobilskal och bolaget fanns knappt för två år sedan. 2017 omsätter de minst 50 miljoner (kanske hundra).
– Idag mötte jag en hel massa unga människor på flygplatsen och det slår mig att jag har ingen aning om vem som är duktig, vad de är duktiga på och vad de (eventuellt) har gjort några miljoner på.
Slutsats: Det finns en massa saker som jag missar trots min självupplevda nyfikenhet och relevans som ledare och person.
Vad mer har jag missat?
Jag tror modernt ledarskap handlar om nyfikenhet på en oöverträffad nivå. Jag måste dit, jag måste förstå 20-åringar och deras beteenden, tankar och annat. Sen, om jag kan addera min tydlighet, enkelhet och erfarenhet så borde man ha nåt bra på gång i form av kombo…
Reinvent yourself, all the time. Det är nog grejen för framtidens ledare.
Nu inser jag en annan grej. Jag kanske skriver något som ingen under trettio läser. Jag kanske skriver alldeles för många ord…
Funderingarna fortsätter…
//A
